venusique

jag är för feg av mig. säger inte alltid vad jag tycker och tänker. mycket för att jag inte vill såra någon(vem vill det?!). jag vill att alla ska må bra runt mig. jag vill vara älskad men det är tufft att hålla sig på den nivån... undra om jag ger ut rätt bild av mig själv även fast jag undanhåller visa saker? undra om jag skulle känna mig något friare mentalt.. ?


finns visa saker som jag så gärna hade velat säga men som är såååå tabu att vräka ur sig. tack gode gud för att jag inte lider av tourettes. fast hade jag lidit av det så hade folk bara "ja men det är okej att du säger så för du är ju sjuk... du menar det egentligen inte" så kanske borde säga att jag lider av det när jag väl får lust att vräka ur mig något hemskt?