venusique

åh asså... fatta vad jag saknar mamma! saknar henne alltid... men dom senste dagarna har varit hemska... har bara velat gråta och släppa ut alla känslor men istället behåller jag allt inom mig. ogillar att visa mig svag...

jag kan heller inte låta bli att känna avundsjuka när jag ser andra komma in på jobbet och shoppa med sina mammor. julshoppa sådär tillsammans. stå och fnittra över något dom upplevt tillsammans.

saker jag inte kommer få uppleva med mamma:

- födelsedagar och andra högtider
- när jag föder mitt första barn vem ska då finns vid min sida med goda råd?
- det stöd som alla behöver av sin mamma när man känner sig nere. jag menar, vem
   kan ge en bättre råd om känslor än sin egna mamma?
- shopping
- får en blöt puss på kinden (brukade alltid undvika det innan men nu skulle jag göra vad som helst för en...)
- bråk (skulle hugga av min högra arm bara för att höra dig klaga om något jag misskött)
- m.m.m.m.m (listan kan hålla på i all evighets evighet)

*älskar dig mamma*